Jag hittade det är personporträttet av Stefan Henning, som växte upp i Ödenäs och Hemsjö, tecknat av Göran Carlström i Tidskrift för NPsF – Nordiska Psalmodikonförbundet. Måhända har han några låtar ur den lokala traditionen från dessa trakter.
Stefan Henning
Stefan Henning, Dals-Långed, är årets profil i vår förening. Han är född 1923 under den ljusaste tiden av året. Stefans far var kantor i Ödenäs och när Stefan fyllde sju år flyttade familjen till Hemsjö i Västergötland. Musik har alltid varit en viktig sak för vår profil. Han gjorde en egen visselpipa redan vid sju års ålder. Han samlade vasstrån vintertid och gjorde av dom en orgel. Köpte en bleckflöjt för tio öre på Alingsås marknad och lärde sej själv grunderna. Fick en blockflöjt när han fyllde tio år. Spelade och lärde sej fiol vid samma ålder och byggde sin egen fiol redan då!!! Spelade luta i trettonårsåldern och gitarr lärde han sej när han var femton. Klinkade även på pianot men eftersom fadern som sagt var kantor blev inte det favoritinstrumentet utan det var stränginstrumenten som blev Stefans intresse.
Han gjorde också egna låtar och studerade i Göteborg på gymnasieskola. Som självständigt arbete valde han harmonilära, vilket ingen tvivlar på som känner denne sympatiske och mycket musikaliske man. I vuxen ålder valde han skolläraryrket och fick sin första tjänst uppe i Jämtland, närmare bestämt i Fjällandet nära Häggenås. Han undervisade i alla ämnen men var själv mest intresserad av slöjd och musik. Lade många lektioner ute i naturen inspirerad av Linné som också förlade en hel del av sina lektioner utanför skolsalen. Vilken jämförelse! En hel del friluftsliv fick alltså hans elever vara med om som t ex paddling, skidor, löpning och en hel del friidrott. År 2007 gjorde han en resa upp till dessa trakter och mötte flera av sina gamla elever.
Han är idag musikalisk ledare för Skålleruds Psalmodikongrupp och spelar på sin mormors psalmodikon som hon ropade in på en auktion i Östergötland. Det är tillverkat ca 1850 och har en mycket fin klang. Utöver psalmodikongruppen är han även aktiv med fiolspelande och sjunger i kör. Han leder ofta sångerna när gruppen spelar i olika kyrkor och den verksamheten har eskalerat de senaste årren. Han utstrålar både pondus och energi och är en riktig tillgång för vårt förbund. Själv har han noterat vid ett flertal tillfällen att folk spontant tycker att det blir lättare och mera gemytligt att sjunga psalmerna när musiken kommer från psalmodikon. Den ligger rätt, och blir personlig. Det blir intimare och mera sammanhållande sång istället för att dränkas av en dånande orgel som kommer högt uppifrån. Vi tillsammans har ett arv att förvalta!
Stefan har många funderingar kring vårt instrument. Till exempel på hur stort ett
psalmodikon bör vara och hur tjock strängen ska vara för att få tonerna att gå ner en oktav. En bas/tenor ligger ju inte i samma oktav som sopran/alt. Han menar att det är komplicerat och att det finns möjligheter att utveckla detta vetenskapligt. Han tar som exempel hur oerhört noga det är med storlekar och pekar på en Stradivariusfiol där måttet på sargen är 3.0-2.9 cm. Där räknas det inte med millimeter utan i tiondels millimeter. Detta för att få fram
den perfekta tonen.
Vår profil är far till tre flickor och en pojke. Pojken är lärare och en av döttrarna har också anammat faderns yrke. Vissa saker går i arv. Lärarbegåvning och musikalitet. Stefan är en ödmjuk, klok och älskvärd person. Det intygar skriftställaren!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar